Du är så söt och full av energi. Du är också full av egen vilja och den visar du med bestämdhet. När du får kvällsmat vill du gärna ha en egen sked att äta med, vilket du givetvis får - det är ju enda sättet för dig att lära dig att äta själv.
Men mamma och pappa blir fulla i skratt när vi gör något "fel". Som i kväll när din mat var slut och du fick en ostbit som du försökte ta upp med skeden men det inte gick så bra... Då hjälpte mamma dig och la osten på din sked och jösses vad arg du blev! Du skrek så du blev alldeles röd i ditt fina ansikte. Snart hade utbrottet gått över och jag undrar lite om trotsen kommer tidigt till vår familj?
Du är jätteduktig på att prata och du förstår vad saker är och heter. I boken kan du peka ut strumporna, kissen, klockan (som du också överraskade oss med att säga, även vad klockan säger), vovven och några ord till. Tidigare i kväll satt du i din stol och pratade ett helt eget språk också. Synd att vi inte förstod dig, för du verkade ha något väldigt viktigt att säga.
Nu sover du sedan ett par timmar och jag kan inte låta bli att smyga in till dig lite då och då och titta på hur vacker du är, på dina perfekta små fingrar och din söta mun. Väldigt försiktigt smeker jag din mjuka, varma kind och andas in din lukt. Siri, du är fantastisk!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar