I dag ville du inte somna på förmiddagen, så du fick komma upp igen och leka en stund till. Sen tyckte jag att du lika gärna kunde äta lunch innan läggdags, så vid 11 åt vi lunch både du och jag. Efter frukten visade du tydligt att du var trött så vi gick in till ditt rum och din säng och där kom övertröttheten med besked. Du skrek som en tok och sparkade med benen och fäktade med armarna, du blev galen på mig när jag gav dig nappen som ramlade ut när du skrek och blev ännu mer arg när du inte fick den.
Jag buffade, vaggade, sjöng, sch:ade, tog upp, la ner, höll försiktigt, klappade och vaggade i famnen men allt gjorde dig arg. Det som till slut fick dig att somna var visan om 10 små indianer samtidigt som jag strök dig över pannan. Det gör ont i mamma att se dig snyfta dig till sömns, älskade lilla barn. Jag grät en skvätt när du somnat och sitter nu - lite halvt utslagen - i soffan och vilar. Nu har du sovit en timma och jag hoppas du sover riktigt länge så du är pigg och utvilad så att du orkar med en massa bus sen.
Kanske tycker du att du är en stor tjej som bara behöver sova en gång på dagen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Välkommen till vardagen med Lucas ;-) Jag sjunger inte vaggvisor längre när jag söver utan skuttar omkring till Kajsa kanin. Då somnar han tillslut. Videvisor och trollmödrar gör honom bara arg :-(
Skicka en kommentar