måndag 6 april 2009

Älskade Siri!

Hej Siri, det är mamma som skriver. Det var några timmar sedan du gick och la dig och egentligen borde mamma också sova bredvid dig, det borde pappa också. Men snart så...

Jag är så glad för att du är hos oss nu, älskade lillasyster! Du är så efterlängtad, du är så otroligt älskad. Du har redan varit här i över en månad; i morgon är det fem veckor sedan du kom. Tiden har gått fort, till skillnad från hur det var när du fortfarande låg i min mage. Jag var så orolig för att du inte mådde bra därinne och varje dag kändes så evigt lång.

Men nu är du här hos oss, nu får vi slösa så mycket kärlek på dig och vi får pussa dig hur mycket vi vill! Du är det vackraste lilla flickebarn jag någonsin sett och du är min. Min, pappas och Nils.

Jag älskar dig, jag älskar allt med dig! Du anar inte hur glad jag blir när jag får lukta ditt kräks. Du anar inte hur glad jag blir när jag får hänga en liten, liten strumpa på tork - en strumpa som tillhör dig, mitt älskade levande barn. Varje dag saknar jag din bror, men inte mer än vad jag älskar att ha dig här. Sorgen och glädjen är så nära, men sorgen är inte - och kommer aldrig att bli - större.

1 kommentar:

Anonym sa...

Du skriver så klokt mitt älskade barn. Mamsen